Maja

Ja, och så var det onsdag igen. .

Men, det var ingen vanlig onsdag idag! Jag ställde klockan på 06.50 och när jag vaknade satte jag på mig mina träningskläder och sedan begav jag mig ut i skogen och sprang några kilometer!  Det var underbart! Jag hatar att alla problem gjorde så att jag slutade göra det jag älskar; att träna. Men jag förlorade orken och jag kände inte längre någon mening med min träning.

Att känna vinden slå mot ansiktet och den kalla luften som dras in till lungorna, är obeskrivligt. Det bästa med att springa på morgonen är att det gör mig så glad och det är ett av de bästa sätten att starta dagen på.

Ha en bra dag!

/Maja

Idag hade jag många lektioner tillsammans med tjejerna, vilket också resulterade i att vi pratade en hel del om vad som hände för exakt en vecka sedan. (Jag blev singel. . ) Alla höll med om att det kändes riktigt skumt att vi inte längre är tillsammans och en av tjejerna sa till och med: "Usch det här är som att se sin mamma och pappa skiljas"
Det kändes så jobbigt eftersom det är så pass mycket som får mig att tänka på A. Jag hatade mitt skåp imorse när jag kom till skolan. Med texten "Dodo" och "Maja" inskrivet i ett hjärta fick jag lust att smälla in skåpet och spotta på det (inte för att jag blir på dåligt humör eller att jag inte gillar att  A har skrivit där, utan eftersom det känns inte som om jag någonsin kan sluta tänka på honom). Kan alla tankar ge mig en break!!?? Jag klarar inte av att tänka mer på honom, jag går sönder!

Det komiska är att jag fick höra att A tar detta som ett skämt, ett skämt? Samtidigt som jag bryter alla band, får ett krossat hjärta och inser att han och jag inte är "vi" längre så tror A att vi fortfarande är tillsammans. I så fall skulle man inte behandla någon så här och i så fall skulle vi inte sluta prata med varann.

This is the way you left me
I'm not pretending
No hope
No love
No glory
No happy ending.

Idag var jag tillbaka i skolans lokaler. Det kändes mycket deprimerande och på en sekund var lovet ett minne blott.

Den första lektionen startade 8.20, det var religion och prov dessutom. Det var muntligt prov och frågorna som läraren ställde var riktigt skumma. Jag är mycket glad att jag inte la ned varken tid eller energi till att plugga till det provet, eftersom man fick inte en syl i vädret. Vi var 6 st personer i min grupp och vi hade 20 minuter på oss att prata. Alla hann typ säga 10 ord var sen var det slut. Som sagt, jag är mycket stolt över att inte ha ödslat tid på det där.

Efter 20 minuter i skolan så fick jag veta att vi inte hade någon mer lektion. Skönt. Så det blev att åka till stadsbiblioteket. Tyvärr hittade jag inga böcker som jag kunde ha nytta av i min engelska uppsats (den som måste vara 6 sidor lång).

Så, vad ska jag göra nu? Med filosofiprov på onsdag så kan det vara bra att börja titta igenom det, med tanke på min dåliga koncentrationsförmåga. .

Ja och vad har hänt denna söndag? Inte mycket.

Jag har läst lite religion, men bara till en viss del. Jag kunde inte riktigt koncentrera mig så jag valde att titta på några avsnitt av SATC istället. Konstgt hur "NY tjejerna" kan göra mig glad, näästan overkligt att jag genom att titta på serien kan glömma alla problem.

Annars då, jo jag har städat (som jag sa). Allt skräp försvann och alla minnen ligger nedtryckta i en låda, utom rosen (alla hjärtans dag -08) vilken jag inte vet hur dens öde blir. På något sätt vill jag bara bryta den, men på något annat sätt hänger den ganska oskyldigt på väggen.

Men det var faktiskt inte därför jag städade, dvs att "städa" bort A. Känns skönt med ett lite renare rum. Tomt, men okej. Nästan lika tomt som det känns på mitt vänstra ringfinger. Ringen ligger i en låda. En låda som jag inte vill se.


Nästan lite komiskt. Jag sitter här framför datorn och lyssnar på musik. Just nu spelas  "Three Doors Down" med låten
It's the only one you've got" och orden "You got to live this life you're given, like it's the only one you got" hörs från högtalarna. Tänk om det vore så enkelt.

Nu är det snart slut på månaden februari. Vad har hänt den här månaden? Mycket. Till en början var det en av de bästa månaderna i mitt liv. Modellkontrakt och närmare relation med kompisarna var bara några av de bra sakerna som inträffade. Men i mitten av månaden blev det kaos. X fick återfall, A och jag bråkade ständigt vilket också resulterade i att vi gjorde slut.

I början (någon dag efter att jag och A gjorde slut) fanns hoppet uppe om att det skulle bli bra igen. Vi bestämde oss nämligen för att bara vara "bästa vänner". Det kändes som en bra lösning, dvs att vi skulle hitta det "bra" hos varanndra istället för att bara bråka. Till en början hade vi bra kontakt via telefon och det kändes okej. MEN när A åkte till Åre i torsdags så försvann allt. Sms som bara var stela och brutna löften som "Jag ringer dig när jag är framme" och liknande började bli vanligt. Han försvann, han slutade vara min "bästa kompis" och han började ignorera mig. Det kändes som en kniv i hjärtat.

Skridskoåkningen gick helt okej, men vi gav upp ganska snart. Känns skönt att många bryr sig på något sätt. Jag har fått så många förslag på roliga påhitt. En kompis frågade mig om jag ville följa med honom till Romme imorn, men jag var tvungen att tacka nej på grund av pengar och spa-dag med mamma och pappa.

Bloggen har fått ett nytt utseende, vad tycks? =)

Jag och mamma har bakat semlor, som nu står i ugnen, I Can't Wait! Vill äta nu!

Efter semelbakandet ska jag ta ett varmt bad och bara lyssna på musik, jag vill bara koppla av.

Hörs snart!

Kramar
Maja

---

UPDATE:

Så här blev semlorna. Mums! =)

Nu är det lov och det är hur skönt som helst. Samhällsprovet gick okej, bättre än förväntat iallafall. Det kanske var på grund av era lyckoönskningar, men iallafall tack!

Jag försöker bara släppa alla problem, men det är svårt. Riktigt svårt, nästan så att jag får tårar i ögonen så fort jag börjar tänka på allt. Men, jag ska vara glad över det jag har.

Nu vill jag bara följa med stormen och njuta (dvs. av det jag kan njuta över). Jag och tjejerna ska dra ut ikväll och fira att en av tjejerna precis har kommit hem från en lång resa, det ska bli kul men jag önskar det hade varit en kväll utan bekymmer. Jag hoppas att jag inte tänker på allt negativt för mycket. .

Så, vad ska ni göra nästa vecka (på lovet)?

/Maja

En ny dag. Som alla säger, så måste jag försöka bortse från dagar som igår. Det hände och det går inte att göra något åt. Dessutom vem tycker om att läsa en blogg som bara handlar om dåliga saker? Så, en ny dag och jag får helt enkelt ta nya steg på jorden.

Idag har jag samhällsprov, känns sämst eftersom med tanke på igår orkade jag inte plugga alls. Men snart är det lov. Jag funderar på att åka iväg ensam, faktiskt, jag kollar för fullt på sista minuten. Men jag tror det blir av att åka och hälsa på kusinen i Haag, men annars blir det väl en charterresa.

Kramar
Maja

Ja, då var man hemma igen. Dagen har varit riktigt äckligt! CAE- prov i engelskan var hemskt och tog bara på massa krafter, CAE-prov är nämligen "Cambridge Advanced English" Det är alltså det prov som de studerar på Cambridge University gör! Jag vet, det är helt sjukt att jag måste göra det.

Jag har tappat all ork när det gäller att plugga, det funkar verkligen inte att få in faktan i min hjärna. Det är som om allt är bortblåst och glömt efter en liten stund. Jag behöver verkligen lov!

Tack för alla fina kommentarer om föregående inlägg! Det är härligt hur den här bloggen får mig på bra humör. Jag startade den här bloggen i hopp om att rensa lite tankar men också för att jag älskar att skriva. Att starta en blogg är ett mycket bra tips! Men bloggen räcker inte alltid till (dvs. ibland har jag lite för djupa tankar, som ingen annan än jag själv förstår, knappt det), det jag försöker säga är; att skriva dagbok.

Jag har under flera år skrivit dagbok varje dag, men i slutändan blev det bara onödiga saker. Så efter alla år slutade jag skriva helt och hållet. Men när jag började att må dåligt och då hela min värld vändes upp och ned, började jag faktiskt sakna att skriva. Dagboken har varit underbar att slänga alla besvikelser, frustrationer och kärlek i. Det blir som en lättnad helt enkelt, eller som det sägs "En vän som aldrig vänder ryggen till"

Som ni ser, så fick vi våra studentmössor idag! Plötsligt insåg jag; skolan är faktiskt slut om några månader! Den tanken gav både lycka och funderingar. Dels att jag slipper skolan (självklart) men också frågan: -Vad ska jag göra sen? I några minuter känns det hemskt att inte veta, men sedan inser jag att det kommer att bli härligt.

De saker jag vill göra efter gymnasiet är miljontals, men den främsta är att resa. Resa världen runt och bara upptäcka den. Arbeta som au-paiir eller volontär, kanske resa som backpacker eller plugga utomlands. Jag har bestämt mig för att skriva en "lista" om allt jag vill göra innan 30år, den listan ska infatta allt mellan himmel och jord men den ska skrivas!

Om jag ska sluta tänka så väldigt långsiktigt och istället fokusera på självaste studenten, så har jag mycket kvar att göra. Sy klänningar (Skiva, studentklänning, slutskiva), köpa skor/väska/smycken, planera inom vår "studentskiva-komité" och gå på alla andras skivor. Det blir mycket den här våren helt enkelt, men jag ser fram emot den.

Nu ska jag fortsätta plugga!

Hur mår ni idag?

/Maja